JagPrevious: "Her name is Ana. Annabelle Benson. She's the girl who interviewed us at the hotel a couple of weeks ago." säger jag och det där leendet är kvar fortfarande. Jag ser hur killarna byter blickar med varandra, fullt allvarliga, vilket skrämmer mig lite. Hallå? Är det inte tid för att säga något tillbaka nu?

Plötsligt brister alla ut i glädjetjut och de klappar till mig på axeln. 

"Damn Harry, I really didn't thought you and her would end up together." säger Louis glatt. 

"We're not together though." fyller jag snabbt i. För det är vi inte va? 

"But you like her, don't you?" Louis flinar och han väntar bara på att jag ska erkänna. 

"Yes, I like her. Very much, actually."

---

 

 

Jag kommer hem från jobbet då klockan slagit sju. Jag jobbade som sagt sent idag och därför känns det extra skönt att vara hemma. Lägenheten finner jag dock tom då jag kommer innanför dörren. Kate måste nog vara hos Noel, tänker jag medan jag hänger av mig min jacka och mina skor. Då kan jag väl lika gärna säga att Harry får komma till mig, jag känner inte så stor lust av att gå ut i detta väder en gång till. Vädret idag var verkligen inte lika bra som gårdagen. Idag är det det typiska vädret för Storbritannien - regn. Jag går direkt in till badrummet och tar ner en handduk från en krok på väggen. Jag rufsar till mitt hår lite eftersom det hunnit bli blött även om jag bara behövde gå från busshållplatsen och hem. Mina fötter är stenfrusna och det är även hela min kropp. Fötterna är dock värst och jag nästan rusar till mitt sovrum och tar på mig ett par yllesockar som min farmor stickat åt mig för rätt så många år sedan. Men mina fötter har inte växt så dom passar helt utmärkt fortfarande. Min klänning har även den hunnit bli blöt så jag kliver ur den och drar på mig en nästan alldeles för stor tjocktröja. Byxor skippar jag, tröjan täcker ändå mesta delen av mina underkläder. Jag går sedan till köket och sätter igång vattenkokaren för att göra te. Inget går upp mot en soffkväll när det regnar med en tekopp och en bra film eller serie. Medans vattnet värms upp går jag till vardagsrummet för att hitta en bra film som jag skulle kunna avrunda kvällen med. Jag är just påväg att sätta mig på golvet framför vår enorma filmhylla, där det dock endast finns filmer jag sett tusen gånger om, vilket är anledningen till att jag och Kate nu mera bara hyr filmer, men dörrklockan ringer och det stoppar mig från att ens hinna sätta mig. Jag går fram till dörren, låser upp den, eftersom jag avskyr att vara ensam hemma med dörren olåst, och när jag sedan har öppnat den står den person jag mest av allt hade hoppats på skulle vara där.

"I brought a movie, some candy and I was hoping you'd be my cuddling partner because I'm freezing like hell." säger han och jag fnissar. 

"I would love to. Come in." Jag stiger åt sidan och Harry kommer in. Han passerar mig utan att ens kolla på mig, pussa mig eller krama mig. Jag blir lite... ledsen kanske är att ta i, men upprörd när han inte ens ser på mig. Är det över med allt pussande nu efter gårdagen? Är det bara vänner som gäller nu? Jag blir faktiskt väldigt upprörd av tanken. Jag vet hur Harry fungerar. Han kan bli överdrivet arg för minsta lilla händelse. Han kan vara överbeskyddande mest hela tiden och även om han försöker stå emot så är det nästan omöjligt för honom att inte le det där löjliga men samtidigt gulliga leendet när han pratar om något han tycker om. Jag står och granskar honom från topp till tå då han tar av sig sin jacka och hänger den på kroken. Har sparkar sedan av sig skorna och ställer som fint bredvid alla andra utav mina och Kates tiotals skor. Han vänder sig sedan om mot mig, jag bara tittar på honom förvånat varför han inte gjort något än. Varför han inte sagt något. Varför han inte visat ett tecken att han faktiskt... tycker om mig. 

"Stop biting your lip." mumlar han och går närmre. Jag hade inte ens märkt att min läpp hamnat mellan mina tänder och jag släpper taget om den. Han kommer ännu lite närmre, lägger händerna försiktigt på mina höfter. Hans rörelser och kroppsspråk är så långsamt och försiktigt så jag känner mig faktiskt väldigt lugn även om hans blick är mörk och full av lust. Hans händer börjar röra sig från mina höfter, till min svank innan de åker ännu lite längre ner och läggs försiktigt över min rumpa. Hans kalla händer får mig att vilja hoppa till, det blir dessutom värre när jag, dum som jag är, inte tänkte på att han skulle komma och tog därför inte på mig några byxor. Men jag vill inte bryta den allvarliga stämningen som är så... het... så jag försöker att stå ut med kyla från hans stora händer.

"You're not wearing any pants." fnissar han sött och stryker hans näsa från mitt öra och mot min egen näsa. Han ser rakt in i mina ögon och ler, det där löjliga flinet som jag nämnde bara för en liten stund sedan. Jag kan inte stå emot att le heller. 

"I didn't thought you'd show up. I've made tea if you want some." mumlar jag med mina läppar ytterst nära hans. Hur mycket jag än vill känna hans läppar mot mina så känns det fortfarande fel att avbryta den heta stämningen mellan oss. Jag vet hur båda vill så gärna luta sig fram den sista biten. Mina händer flyttar jag upp till hans hår. Jag drar med fingrarna genom luggen, jag drar den bakåt för att få bort de lockar som fallit i ansiktet på honom. Jag drar sedan ner händerna vidare på vardera av hans axlar. Han bär bara ett linne så några utav hans hundratals tatueringar syns. Jag drar med fingrarna över vardera axel, över tatueringen som föreställer ett G och den på andra axeln som föreställer ett A. Jag ser på hans bröst. Tatueringar döljer sig överallt. Jag skymtar två vackra fåglar, jag ser endast näbben på dom, men jag kan ändå se att de är vackra. Mina händer åka längre ner, över hans armar, jag klämmer till på hans muskler och ser på hans vänstra arm som är fylld av tatueringar som bara förvirrar mig. Det är allt möjligt på hans muskulösa arm. Något jag inte har någon aning om vad det betyder men jag är säker på att varenda en har en historia bakom sig, och betyder mycket för honom. Jag lägger sedan armarna runtom hans midja och kramar om honom, med mitt ansikte hårt mot hans bröst. 

"Thank you." viskar jag. Han verkar en aning förvånad eftersom han inte svarar mig utan bara kramar om mig hårt tillbaka. 

"For what?"

"For coming here." mumlar jag.

"What, you thought I wouldn't show up?" Han försöker se ner på mig men jag kramar om hon om ännu hårdare så det gör det svårt för honom att få en skymt av mitt ansikte som är hårt pressat mot materialet på hans svarta linne. "Please don't tell me you're still afraid I will leave you just because we had sex?" 

Jag vill inte erkänna det för honom även om så är sanningen. Jag är fortfarande inte helt övertygad om han fortfarande ser på mig på samma sätt nu eller kommer behandla mig lika. Jag är rädd att vår påbörjade vänskap kommer stanna där den är nu. 

"Oh, honey..." suckar han och drar mig närmare även om jag trodde det skulle vara omöjligt. "I have no idea what this is and I have no idea what you're doing to me. But you're lika a drug and I'm addicted. I already told you that I will never let you go until you say so."

Jag tar ett djupt andetag och drar in hans doft som jag aldrig kan få nog av. "I don't want you to let me go. Only if you don't hurt me." 

Han skopar om mitt ansikte och håller ett bestämt grepp så det är omöjligt för mig att titta någonstans än i hans vackra, gröna diamanter till ögon. 

"I promise you I will never hurt you." Han säger det med en sådan självklarhet att jag kan inte göra något annat än att tro på honom. Jag kan inte ens tänka mig han av alla människor att såra mig, han gillar mig alldeles för mycket för det. "If you don't mind, I'd really like to kiss you now." säger han och fnissar efter en stunds tystnad mellan oss där vi bara sett in i varandras ögon som bara brinner av lust och känsla. 

"I won't stop you." viskar jag. Och i nästa sekund lutar han sig ner och jag får än en gång känna smaken av hans läppar. Det är som om för varje kyss vi delar så blir den mer och mer betydelsefull för varje gång. Tidigare var det så påtvingat, där endast han försökte och det kändes inte alls kärleksfullt. Men nu när jag faktiskt kysser honom tillbaka, sluter ögonen och drömmer mig bort, så känns det helt magiskt varje gång. 

Jag avslutar kyssen och ler. Så fort han öppnat hans ögon ler han också.

"Let's go and watch the movie, okay?" frågar jag, med mitt ansikte fortfarande mellan hans händer. Han stryker tummen försiktigt över min kind, 

"Okay.", pussar mig snabbt på munnen och leder mig genom mitt egna hem till soffan. Jag sätter mig ner, han tar en filt och lindar om den i den och försvinner sedan bort mot köket. Jag undrar vad han ska göra. Och vad det än är så slår jag vad om att det är något jag borde göra istället, det är ju faktiskt han som är gäst. Det dröjer inte länge förrän Harry kommer tillbaka, han har gjort i ordning två tekoppar och en skål fullproppad med alla möjliga sorters godis. Jag ler bara av tanken när jag inser att han gör verkligen allt detta för mig. Det uppskattar jag enda in i själen. Han sätter sig i soffan tätt intill mig, jag lyfter upp filten och lägger den sedan över han också. det är stor nog så det räcker till oss båda. Har han redan hunnit fixa igång filmen och jag trycker på play med tvkontrollen innan jag lutar mig tillbaka mot honom.Vi har våra ben uppe på bordet framför soffan, jag ligger mer vänd mot honom och vilar ena min hand på hans bröst.

"Your shirt is wet." mumlar jag när jag känner hur fuktigt materialet på hans linne är. 

"Do you mind if I take it off?" säger han och flinar lite. Jag fnissar och skakar på huvudet, och i nästa sekund är hans linne av hans solbrända kropp. Han lutar sig tillbaka igen, lägger armen runt om mig och jag lutar mig än en gång mot honom med handen på hans tonade mage. En till tatuering is showing. En stor fjäril på mitt på hans mage. Det förvånar mig att jag inte la märke till den igår. Även om filmen redan har börjat så är jag nog mer intresserad av Harry än filmen. Jag drar försiktigt med naglarna omkring på hans bara överkropp. Jag låtsas att jag färlägger fjärilen och drar längst kanterna på den. Jag vet inte hur länge filmen har gått, men jag har inte tittat på tvskärmen en enda gång. Harry fångar min uppmärksamhet nästan allt för lätt.

"Aren't you gonna watch the movie?" frågar han plötsligt och ser ner på mig med ett sött leende. Fan också. Han kom på mig.

Jag svarar honom inte men fnittrar och flyttar blicken från honom till tvn. Jag har sett The Notebook förut, Allie och Noah har ett otroligt konstigt men på så vis vackert förhållande. Filmen har ett fint budskap och en fin handling. 

 

Halva filmen har gått och trots att jag ligger i famnen på Harry och trots att en varm filt ligger över mig så har jag inte helt och hållet fått tillbaka värmen. Jag vill inte klaga, för jag tycker själv inte om när folk gör det, men nu vill jag inte frysa längre. 

"Harry, I'm cold." muttrar jag. 

"Me too." suckar han och kramar om mig med armen som redan ligger runt om mig. "I know something that can make us warm." Hans kända flin är på plats. 

"Oh yeah? And what is that?" frågar jag och låtsas inte ha någon aning om vad han pratar om. 

"Drink more tea." säger han plötsligt, och jag brister ut i ett högs skrattanfall så jag rullar omkring på soffan och tar mig om magen. 

"You're such an idiot." får jag fram mellan skratten. "I know what you really mean." säger jag sedan och försöker lugna ner mig lite. 

"I don't think it's good for you to have sex two days in a row. Then you won't be able to walk tomorrow." säger han beskyddande. Jag är fortfarande lite ny med 'sex' och det känns fortfarande väldigt nervöst och konstigt att tänka att vi kommer förmodligen ha den igen någon gång. Men jag vet inte om jag är redo än för en till gång. Jag väntar gärna. För helt ärligt, sex är överskattat. Jag hade alltid byggt upp en bild så som jag trodde det skulle vara. Men jag tror att man måste ha sex med sin livs kärlek för att få det så bra som möjligt. Och Harry är inte min livs kärlek. Inte än i alla fall. 

"What time is it?" frågar jag och gäspar. 

"Late. You should go to sleep, you're working tomorrow." säger han. Jag suckar bara av att tänka på att jag måste spendera ännu en dag på mitt jobb. Förut älskade jag mitt jobb men nu börjar det bli jobbigt. Jag, Matt och Ben åker aldrig ut på intervjuer längre och det var ju intervjuerna som var det roligaste med mitt jobb. Det enda jag gör nu är att sitta vid mitt skrivbord och renskriva intervjuer som inte ens jag varit med på, redigera bilder och åka på korta turer till en studio för att fota några snabba bilder på folk som inte ens är kändisar, utan modeller till tidningen. Men handen som är på hans mage så trycker jag mig upp från soffan. Jag går till badrummet, gör den vanliga kvällsrutinen som består av tandborstning, hårflätning, sminkborttagning och toalettbesök. Jag byter om till min pyjamas, och går sedan mot vardagsrummet och sedan vidare till mitt rum. Jag stannar just precis vid dörren och vänder mig om mot soffan där Harry sitter kvar. Han ser på mig med förvånande ögon. 

"Do you want me to come and say goodnight to you in bed?" frågar han. 

Jag biter mig i insidan av läppen för att inte göra det lika lätt för honom att se det. Jag suckar lite inombords så att han inte hör. "I was hoping you'd stay here over the night." mumlar jag och bryter vår ögonkontakt och ser ner i golvet. Allt kyssande, mysande och sovande tillsammans kanske visst är över, precis som jag hade trott. Jag kan inte hjälpa att faktiskt bli lite upprörd över det hela. Jag som verkligen har börjat gilla honom. Kanske så pass mycket att jag skulle inte ha något emot att ha honom här hela tiden. 

"I was hoping for you to say that." säger han plötsligt och när jag ser upp på honom så ler han stort, vilket leder till att ett leende placeras på mina läppar. 

"Come on then." säger jag och vinkar hit honom. 
"I'll be right there with you. Don't fall asleep." säger han och joggar snabbt iväg till badrummet. Jag antar att han ska också göra sig redo för sängen, så jag kryper ner på den sidan jag låg på senaste gången vi delade på min säng, och andas tungt ut. Jaha. Jag hade kanske fel. Jag betyder fortfarande lika mycket för honom och han talade verkligen sanning då han sa att han aldrig ska lämna mig. Frågan är bara om han aldrig kommer lämna mig som vän, eller som... jag vet inte... älskare? Jag vet inte vad det är jag och Harry har. Man kysser inte sin vän och man har verkligen inte sex med något utan att vara mer än bara vänner. Men jag vågar inte heller fråga honom. Han har ju själv sagt att förhållanden är överskattade och föredrar att låta bli dom. Synd bara att jag tänker helt annars. Förhållanden är ju det bästa som finns här i livet.

Harry kommer efter några minuter tillbaka till mitt rum. Han drar av sig sina kläder så han bara har på sig svarta Calvin Klein kalsonger på sig. Han kryper sedan ner under täcket och lägger sig vänd mot mig, på samma sätt som jag ligger vänd mot honom. Han dofter tandkräm ur munnen, utöver det så har han fortfarande samma, underbara doft som är en blandning mellan mint och något jag inte riktigt kan sätta fingret på. Men gott luktar han i alla fall. Han ligger bara och ler mot mig. Jag undrar hur många gånger per dag det där leendet inte syns. För jag ser det i princip hela tiden jag ser på honom. 

"You wanna play a game?" säger han lite busigt. 

Jag fnissar, "Which one?"
"Truth or dare." 

"Um, sure. You start." säger jag efter att jag tekat lite. Vem vet vad den här unge mannan kan få för sig att fråga eller göra. 

"Okay, truth or dare?" 

"Truth." säger jag. 

"What did you though during the sex last night?" Hans fråga får mig att hoppa till lite. Harry verkar då inte känna att det är pinsamt att prata om hans sexliv och i detta fall även mitt.

"I though that it was... g-great." stammar jag fram. 

"Do you wanna do it again sometime?"
"Hey, it's my turn." säger jag och puttar till honom lekfullt på armen. "Truth or dare."
"Dare." 

Jag tänker efter ett tag. "Hmm... okay, lick your elbo-" Jag hinner inte säga klart meningen innan min telefon som ligger på bordet bredvid min säng börjar ringa. Jag rynkar pannan. Vem vill något mig den här tiden på dygnet? Jag sträcker mig över Harry för att nå min vibrerande mobil. Displayen visar en gammal bild på mig och Kate som får mig att skratta varje gång jag ser den. Men när jag inser att det faktiskt är Kate som ringer, så vet jag att något står fel till. 

"Oh no." säger jag tyst för mig själv och svarar fort. Jag ser hur Harry tittar frågande och orolig på mig. 

"Hello? Kate? Are you okay?"
Jag hör en massa snyftande och gråt i luren. 

"Please come and pick me up." I bakgrunden hör jag hur en bil kör i en vattenpöl. Hon är utomhus. 

"What happened?" frågar jag oroligt och sätter mig upp i sängen. Harry följer mina rörelser och gör samma sak samtidig som han lägger en lugnande arm runt min midja. Jag bryr mig inte om honom just nu och gör därför ingenting tillbaka. Men jag är så orolig för Kate. 

"He kicked me out. Literally." säger hon med en lugn röst.

"Noel?" utbrister jag och skriker nästan. 

"Yes." skriker Kate, och i nästa sekund är hon i tårar igen. Jag reser mig snabbt från sängen och går ut från mitt rum mot hallen.

"Where are you, Kate? I'll come and get you." fråga jag oroligt samtidigt som jag går med skakiga ben mot mina skor som står där i hallen. Jag hör Harrys fotsteg efter mig, jag ser inte på honom men hör att han står där. Jag lyssnar på Kate's vägbeskrivning samtidigt som jag tar på mig min jacka. 

"Okay. I'll be there in a few minutes." säger jag innan jag lägger på. 

"What the hell is happening?" frågar Harry när jag lagt ner mobilen i fickan. 

"Kate's need a ride home. Her 'boyfriend' kicked her out. Now she's all alone outside in this weather." säger jag och jag känner en stor klump i halsen. Jag hatar att veta att Kate inte mår bra. Det får mig själv att må dåligt. 

"Do you want me to come with you?" Harry kliar sig i nacken och hans fråga låter så orolig. Som om han är rädd att jag inte vill att han ska följa med. Men ska jag vara ärlig så hade jag hoppats på att han skulle fråga. Jag skulle verkligen behöva honom just nu. 

"Yes, please." säger jag lättat. "Go and get dressed, hurry." Jag ser hur Harry försvinner till mitt rum igen, och när han kommer ut, fem sekunder senare, hoppar han i sina byxor och drar snabbt linnet över hans snygga överkropp. Han springer mot mig i hallen, tar snabbt på sig sina skor och jacka, innan han tar mig i handen och nästan drar mig ut från lägenheten. 

"We can take my car." säger han medan vi springer ner för dr två trapporna som känns som de längsta trapporna jag någonsin gått i. Vi kommer ut i mörkret. Regnet vräker ner. Harrys bil står parkerad inte en så lång bit bort. Hand i hand springer vi mot hans bil och vi hoppar snabbt in i den. Harry i förarsätet och jag bredvid. Jag ger honom vägbeskrivningen som inte är allt för svår att förstå. Sedan börjar han köra, han trycker hårt på gaspedalen och huvudet rycks bakåt. Jag tror att Harry märker hur räd jag är, och vill då hjälpa till så gott som det går. Det uppskattar jag. Jag tittar ut genom fönstret. Stackars Kate. Där ute någonstans är hon, sittandes ute i detta hemska väder gråtandes. Det gör ont i hjärtat av att veta att det gör ont i hennes. Kate är van att bli dumpad med inte på det här viset. Och trots att det är sent och jag måste upp och jobba om bara några timmar, så skulle jag inte låta henne hitta tillbaka hem för något i värden. Så gör man inte mot sin bästa vän. Och allt jag önskar just nu är att finna henne oskadd. För jag lovar, om jag finner henne skadad, så ska Noel minsann inte komma undan så lätt. Ingen rör min Kate mer än tillräckligt. Ingen. 

---

Kommentera.