Trots att vi kom fram till scenen lite senare än många andra lyckades Christina ändå trycka fram oss alla till nästan längst fram. Det förvånade mig att ingen reagerade på det och att inget bråk uppstod på grund av att vi trängde oss förbi en massa. Jag håller fortfarande i min flaska cider och tar lite klunkar då och då. Jag står fortfarande bredvid Dylan som är redan inne på sin andra öl han fått av Zayn som nu också hittat fram till scenen bredvid oss. Christina tar stora klunkar från sin cider mest hela tiden och skrattar för sig själv lite då och då, skriker och jublar åt ingenting, och kramas lite extra med Niall, Harry och Louis som står henne närmast. Niall ser ut att ha fått i sig minst lika mycket som Christina och kramas därför mer än gärna tillbaka, medan Louis och Harry ser bara irriterade ut när hon slänger armarna om deras axlar och släpper inte taget förrän de kramar henne tillbaka. Jag hoppas jag inte blir som Christina när jag är full… Jag ska inte ljuga, jag har lagt märke till att Harry inte druckit något under kvällen och han verkar inte ha gjort det heller, vilket får mig att undra varför han umgås med den sortens människor som tycks dricka varje kväll. Men det kanske bara är för ikväll, vad vet jag.

”What band is it?” frågar jag Christina som väntar spänt på att bandet ska dyka upp på scenen.

”Some girl group called Neon Jungle.” Aldrig hört talas om dem faktiskt.

Vi står och väntar i ytterligare 15 minuter innan fyra strålkastarna i alla olika färger på den häpnadsväckande stora scenen tänds. 4 strålkastare riktade ner mot scenen i fyra olika cirklar och skrik och jubel bryts ut när fyra tjejer klädda i färgglada kläder ställer sig i varsin strålkastare och ser ut över publiken. Christina blir helt till sig och tillsammans med många andra börjar hon såklart skrika som en galning, medan resten av oss står tysta. Man märker väldigt bra vem som druckit mest av oss här.

”Have you heard them before?” frågar Dylan som jag nu marker börjar snubbla lite på orden. Hoppas att han inte blir så full att han glömmer bort att det är mig han är här med, och inte någon annan. Jag vill som sagt inte bli lämnad ensam, jag tror inte Christina och hennes vänner vill ha med mig någon annan stans senare.

”Nope, have you?”

”No, they’re hot though.” flinar han. Jag skrattar och nickar instämmande. Tjejerna på scenen ser ut över folkmassan, alla ser stentuffa ut men cool stil på både kläder, hår och smink. Det är inte något jag skulle kunna ha på mig men tillsammans passar de otroligt bra i det. Musiken börjar spela, jag kommer direkt att tänka på Icona Pop, en billig version av dem. En utav tjejerna i bandet börjar sjunga, hon är helt fantastisk och har en cool röst. Jag hör att de är från England, vilket inte är så förvånande egentligen. Jag vet att skolan aldrig skulle ha råd att hyra något band från Amerika till exempel. Visst, min skola är stor och har säkert en hel del pengar men jag tror de kommer försöka spara pengar och lägga ut vissa mindre summor till andra saker än ett band. Alla elever börjar hoppa upp och ner till den dunkande basen som får hela kroppen att vibrera. Jag får något slags rus i kroppen av musiken, som får mig att börja hoppa med alla andra. Folk har händerna i lyften och slår i takt till musiken. Jag skrattar. Jag känner mig ung och fri. Jag dricker några fler klunkar från cidern som snart är slut. Redan? Jag känner mig inte ett dugg annorlunda på något sätt vilket jag är väldigt lättad över. Jag ska bara dricka färdigt min cider och sedan blir det ingen mer alkohol för mig ikväll. Jag har aldrig riktigt fått bra intryck av alkohol av flera olika anledningar.

”They’re super duper amazing.” skriker Christina för att överrösta musiken. Jag kan inte göra annat än att instämma och skratta med.Tjejerna är grymma och de har hela publiken på deras sida. Vissa tycks redan kunna texten. Jag försöker komma ihåg några meningar och sjunger med så gott jag kan, så att jag inte verkar helt efterbliven där längst fram vid scenen.

But I don’t look for trouble,

Yeah trouble looks for me.

Musiken får mig att känna mig alldeles glad inombords och den verkar ha samma påverkan på alla andra också. Det är kvällar som dessa jag har väntat på. Kvällar jag kan ha kul på, utan att ha Alex vid min sida. Jag brukar ha svårt för dessa kväller om Alex är med. Han skulle aldrig låtit mig uppföra mig som jag gör. Jag skulle aldrig fått ta emot den där cidern från Zayn. Jag skulle aldrig fått stå längst fram vid scenen. Jag skulle aldrig fått umgås med fulla människor. Jag skulle knappt få fara hit överhuvudtaget. Det är förstås skönt att veta att han bryr sig om mig, men jag är 18 och jag tycker att det är dags för Alex att inse att han inte kan bestämma vart jag ska gå eller inte. Jag bestämmer över mig själv, punkt slut.

Efter endast tre låtar lämnar de fyra tjejerna scenen efter ett flertal tack och bock. Skriken tystnar när de inte längre syns på scenen och ny musik börjar spela fast från en dator.

Christina kommer fram till mig och kramar om mig hårt igen, för säkert 10de gången ikväll.

”They were amazing, oh my god.” Svamlar hon.

”I know right.”

”God I am so drunk.” säger hon och skrattar sedan. Jag tar tag i hennes kropp när hon håller på att falla och tittar på Dylan som ser skeptiskt på henne.

”I think she’s got a bit too much alcohol.” Säger han och jag håller med honom. Hon måste ha fått i sitt rejält mycket för att vara i ett sådant dåligt tillstånd som nu.

”You should probably take her back to your dorm.” säger Louis som hört vår lilla konversation. Louis har rätt.

”I can take her.” säger plötsligt Harry av alla människor, innan jag ens hinner reagera. Han tar Christina i handen och säger hejdå till Louis och Niall, möter min blick snabbt innan han sitter buttert bort och försöker få med sig Christina som försöker med alla de krafter hon har kvar att stanna. Men Harry är starkare och lyfter henne över axeln och går iväg med henne lätt som en plätt. Jag skrattar nästan lite åt synen. Tills att Harry ryggtavla inte längre syns i havet av folk vänder jag mig mot Dylan som jag ser tar emot ännu en öl av Zayn.

”Going all in tonight I see.” Säger jag och höjer ögonbrynet mot honom. Jag som hade fått för mig att han inte skulle dricka något ikväll.

”You want one too?” frågar Zayn men jag skakar motvilligt på huvudet men ler ändå tacksamt.

”No thanks, I’ve had enough.”
”You’ve had one?” säger Zayn skrattretande men ändå på ett gulligt sätt, han menar ingen illa, det vet jag. Men han kanske inte är van att umgås med folk som faktiskt inte dricker.

”That’s enough for me.” skrattar jag. Plötsligt känner jag hur min mobil i fickan börjar vibrera. Jag tar upp mobilen och tittar på displayen, det är ett okänt nummer. Jag väljer att ignorera samtalet. Vad det än är kan det vänta tills imorgon. Nu vill jag fortsätta njuta av kvällen. Jag hinner knappt göra något annat innan det ringer igen. Jag suckar och svarar väl ändå, det kanske är något viktigt trots allt.

”Hello?”

”I need the keys to your dorm. Christina didn’t take hers.” Jag behöver inte fråga utan hör direkt att det är Harry. Jag undrar för det första hur han fick mitt nummer och sen undrar jag också hur Christina kunde varit så dum att glömma hennes nycklar. Kommer det bli såhär i framtiden att jag måste springa genom hela campus för att hjälpa henne in?

Jag suckar. ”Fine.” och lägger sedan på. Jag vänder mig mot Dylan, Niall, Louis, Zayn och Liam och förklarar vart jag ska. Dylan frågar om han ska följa med men jag säger att han får stanna om han vill och umgås och ha kul. Jag kramar alla killar hejdå och lämnar sedan stranden, den stora lägerelden och det trevliga sällskapet bara för att min rumskompis varit slarvig och glömt sina nycklar.